Vägde mig imorse fast jag inte borde ha gjort det och fick en chock. Hade gått ner 1 kg sen i söndags säkert är det vara "vattenvikt" men ändå, tyckte det var mycket..Vågen visar -1 men spegeln visar samma sak. Allt jag ser är fett, fett, fett..
Ikväll kommer jag säkerligen sumpa alltihopa för man är helt omringad av godsaker här..Fast nej! Jag bestämmer mig nu. Ikväll ska jag fortsätta vara duktig. Middag får det bli, men inget mer! Tror minsann soppa står på schemat och det är ju faktiskt rätt nyttigt..
Jag vägde ju mig imorse och resultatet gjorde mig inte överlycklig men heller inte besviken..Det var väll ganska väntat. Hade gått ner 0.8 kg och det är väll helt okej, hade jag inte frossat så i fredags och lördags hade vågen definitivt visat mindre, men nu gjorde jag det och med tanke på hur mycket jag faktiskt åt ska jag vara glad att jag gått ner över huvud taget.
Jag väger mig alltid på samma våg och alltid på morgonen för att få exakta resultatet.
Känner inte för att avslöja min vikt än, jag skäms så över den. Det jag kan avslöja är väll att jag enligt bmi tabellen är underviktig, så något fetto är jag väll kanske inte. Jag tycker inte själv att jag är fet det måste jag säga, men jag tycker inte heller att jag är smal, och smal vill jag vara. Enligt andra är jag nog normal men jag vill inte vara normal. Får panik av ordet. Normal. Jag vill vara smal, smal så att folk tänker det när de ser mig. Smal så benen syns ovanför bröstet, så höfterna sticker åt och armarna får senor. Det är okej för mig, det är snyggt. Normal är inte okej!
Låt mig få hennes kropp och jag ska aldrig mera klaga.
Ikväll spårade jag totalt med maten vilket slutade med att jag låg och grät på sängen. Imorgon blir en ny start helt utan mat, det svär jag på! Mår skit just nu och skulle egentligen bara vilja gå och spy men det är jag för feg för. Känner mig fruktansvärt fet och värdelös. Godnatt
