Hejsan alla!
Hejsan alla!
Förlåt för EXTREMT dålig uppdatering, var det två månader sen sist? Tre? Jag har faktiskt ingen vettig förklaring till detta uppehåll, har bara inte kännt något behov av att blogga, men nu känner jag att det är dags. Så mycket har förändrats sen sist och nu känner jag att jag verkligen har tid för bloggen. Innan jul nådde jag min drömvikt. Jag nådde ner till 48 kg med ett bmi på 17. För första gången kände jag mig verkligen smal.
Vägen dit hade inte varit lätt, ärligt talat innebar den endast svält och jag gick runt med ständig huvudvärk och svaghet i kroppen. Jag ville inte gå ner mer! Det räckte och jag sket i allt som tidigare betytt allt för mig(dvs vad jag stoppade i munnen) Det kändes konstigt och jag mådde dåligt men jag fortatte äta som normalt. Allt resulterade i att jag efter jul hade lagt på mig några kilo..I ca en månad upplevde jag känslan av att inte vara fixerad vid mat, inte ha den ständiga kontrollen ( iaf nästan) Saken är att hur bra det än tycks låta så mådde jag fruktanvärt dåligt under hela tiden. Jag kände mig fet, dålig och äcklig. Så jäkla osnygg.
För någon vecka sedan var det nog och jag kunde inte fortsätta. Att inte "banta" eller på något sätt sträva efter målvikten får mig att må dåligt. Att äta får mig att må dåligt och därför, hur sorgligt det än må vara måste jag sluta med det. Nu ligger jag på runt 51 kg skulle jag tro. Det är inte mycket, snarare lite. Problemet är inte att jag känner mig tjock. Problemet är att jag inte känner mig smal, och det är allt jag vill. Smal så att senorna på armarna syns, smal så att benen på bröstet och höftbenet syns. För mig finns inget vackrare...
Har tränat sjukt mycket de senaste dagarna och kroppen skriker av värk efter det, då är det okej att äta, även fast de bästa och mest effektiva är att inte äta alls..
För mycket prat! Jag har ca tre veckor på mig att gå ner till ca 48 och desutom vara vältränad! Nu kör vi!
Puss alla fina
Förlåt för EXTREMT dålig uppdatering, var det två månader sen sist? Tre? Jag har faktiskt ingen vettig förklaring till detta uppehåll, har bara inte kännt något behov av att blogga, men nu känner jag att det är dags. Så mycket har förändrats sen sist och nu känner jag att jag verkligen har tid för bloggen. Innan jul nådde jag min drömvikt. Jag nådde ner till 48 kg med ett bmi på 17. För första gången kände jag mig verkligen smal.
Vägen dit hade inte varit lätt, ärligt talat innebar den endast svält och jag gick runt med ständig huvudvärk och svaghet i kroppen. Jag ville inte gå ner mer! Det räckte och jag sket i allt som tidigare betytt allt för mig(dvs vad jag stoppade i munnen) Det kändes konstigt och jag mådde dåligt men jag fortatte äta som normalt. Allt resulterade i att jag efter jul hade lagt på mig några kilo..I ca en månad upplevde jag känslan av att inte vara fixerad vid mat, inte ha den ständiga kontrollen ( iaf nästan) Saken är att hur bra det än tycks låta så mådde jag fruktanvärt dåligt under hela tiden. Jag kände mig fet, dålig och äcklig. Så jäkla osnygg.
För någon vecka sedan var det nog och jag kunde inte fortsätta. Att inte "banta" eller på något sätt sträva efter målvikten får mig att må dåligt. Att äta får mig att må dåligt och därför, hur sorgligt det än må vara måste jag sluta med det. Nu ligger jag på runt 51 kg skulle jag tro. Det är inte mycket, snarare lite. Problemet är inte att jag känner mig tjock. Problemet är att jag inte känner mig smal, och det är allt jag vill. Smal så att senorna på armarna syns, smal så att benen på bröstet och höftbenet syns. För mig finns inget vackrare...
Har tränat sjukt mycket de senaste dagarna och kroppen skriker av värk efter det, då är det okej att äta, även fast de bästa och mest effektiva är att inte äta alls..
För mycket prat! Jag har ca tre veckor på mig att gå ner till ca 48 och desutom vara vältränad! Nu kör vi!
Puss alla fina
